Bhagavad Gita 18.36
सुखं त्विदानीं त्रिविधं श्रृणु मे भरतर्षभ।अभ्यासाद्रमते यत्र दुःखान्तं च निगच्छति।।
sukhaṁ tv idānīṁ tri-vidhaṁ śhṛiṇu me bharatarṣhabha abhyāsād ramate yatra duḥkhāntaṁ cha nigachchhati yat tad agre viṣham iva pariṇāme ‘mṛitopamam tat sukhaṁ sāttvikaṁ proktam ātma-buddhi-prasāda-jam
Word-by-Word
| Sanskrit | Transliteration | Meaning |
|---|---|---|
| sukham | sukham | happiness |
| tu | tu | but |
| idānīm | idānīm | now |
| tri-vidham | tri-vidham | of three kinds |
| śhṛiṇu | śhṛiṇu | hear |
| me | me | from me |
| bharata-ṛiṣhabha | bharata-ṛiṣhabha | Arjun, the best of the Bharatas |
| abhyāsāt | abhyāsāt | by practice |
| ramate | ramate | rejoices |
| yatra | yatra | in which |
| duḥkha-antam | duḥkha-antam | end of all suffering |
| cha | cha | and |
| nigachchhati—reaches yat—which | nigachchhati—reaches yat—which | |
| tat | tat | that |
| agre | agre | at first |
| viṣham iva | viṣham iva | like poison |
| pariṇāme | pariṇāme | in the end |
| amṛita-upamam | amṛita-upamam | like nectar |
| tat | tat | that |
| sukham | sukham | happiness |
| sāttvikam | sāttvikam | in the mode of goodness |
| proktam | proktam | is said to be |
| ātma-buddhi | ātma-buddhi | situated in self-knowledge |
| prasāda-jam | prasāda-jam | generated by the pure intellect |
And now, O Arjuna, hear from Me of the threefold pleasure, in which one rejoices through practice and surely comes to the end of pain.
हे भरतश्रेष्ठ ! अब तुम त्रिविध सुख को मुझसे सुनो, जिसमें (साधक पुरुष) अभ्यास से रमता है और दु:खों के अन्त को प्राप्त होता है (जहाँ उसके दु:खों का अन्त हो जाता है।)।।