Brihadaranyaka Upanishad 3.13
चक्षुर्वै ग्रहः स रूपेणातिग्राहेण गृहीतः | चक्षुषा हि रूपाणि पश्यति | श्रोत्रं वै ग्रहः स शब्देनातिग्राहेण गृहीतः | श्रोत्रेण हि शब्दान्शृणोति | मनो वै ग्रहः स कामेनातिग्राहेण गृहीतः | मनसा हि कामान्कामयते | हस्तौ वै ग्रहः स कर्मणाऽतिग्राहेण गृहीतः | हस्ताभ्यां हि कर्म करोति | त्वग्वै ग्रहः स स्पर्शेनातिग्राहेण गृहीतः | त्वचा हि स्पर्शान्वेदयते | इत्येतेऽष्टौ ग्रहाः अष्टावतिग्रहाः ॥
chakshur vai grahah sa rupenattigraahena grihitah | chakshushaa hi rupani pashyati | shrotram vai grahah sa shabdenatigraahena grihitah | shrotrena hi shabdan shrinoti | mano vai grahah sa kamenatigraahena grihitah | manasa hi kaman kamayate | hastau vai grahah sa karmanaatigraahena grihitah | hastabhyam hi karma karoti | tvag vai grahah sa sparshenaatigraahena grihitah | tvacha hi sparshan vedayate | ity ete'shtau grahah ashtav atigrahah ||
'The eye is a graha; it is seized by form as an atigraha, for one sees forms through the eye. The ear is a graha; it is seized by sound as an atigraha, for one hears sounds through the ear. The mind is a graha; it is seized by desire as an atigraha, for one desires through the mind. The hands are a graha; they are seized by action as an atigraha, for one performs action through the hands. The skin is a graha; it is seized by touch as an atigraha, for one feels touch through the skin. These are the eight grahas and eight atigrahas.'
'चक्षु ग्रह है — वह रूप-रूपी अतिग्रह से गृहीत है, क्योंकि चक्षु से ही रूपों को देखा जाता है। श्रोत्र ग्रह है — वह शब्द-रूपी अतिग्रह से गृहीत है, क्योंकि श्रोत्र से ही शब्दों को सुना जाता है। मन ग्रह है — वह काम-रूपी अतिग्रह से गृहीत है, क्योंकि मन से ही कामनाएँ उठती हैं। हाथ ग्रह हैं — वे कर्म-रूपी अतिग्रह से गृहीत हैं, क्योंकि हाथों से ही कर्म किया जाता है। त्वचा ग्रह है — वह स्पर्श-रूपी अतिग्रह से गृहीत है, क्योंकि त्वचा से ही स्पर्शों का अनुभव होता है। ये ही आठ ग्रह और आठ अतिग्रह हैं।'