VedaLink

Ancient wisdom, verse by verse.

Brihadaranyaka Upanishad 3.71

याज्ञवल्क्य इति होवाच | यदिदं प्राचीं दिशमनु सूर्यस्तपति किं तद्देवतमिति | आदित्य इति | कस्मिन्नु स आदित्य आयतन इति | चक्षुषीति | कस्मिन्नु चक्षुरायतनमिति | रूपेष्विति चक्षुषा हि रूपाणि पश्यति | कस्मिन्नु रूपाण्यायतनानीति | हृदये इति होवाच | हृदयेन हि रूपाणि जानातीति | हृदये ह्येवैषामायतनमिति | एवमेतद्याज्ञवल्क्येति ॥

yajnavalkya iti hovacha | yad idam prachim disham anu suryas tapati kim tad devatam iti | aditya iti | kasminn u sa aditya ayatana iti | chakshushiti | kasminn u chakshur ayatanam iti | rupeshv iti chakshushaa hi rupani pashyati | kasminn u rupany ayatanani iti | hridaye iti hovacha | hridayena hi rupani janatiti | hridaye hy evaisham ayatanam iti | evam etad yajnavalkyeti ||

'Yajnavalkya, when the sun illumines the eastern quarter, what is its deity?' 'The sun (Aditya).' 'In what is the sun established?' 'In the eye.' 'In what is the eye established?' 'In forms, for one sees forms through the eye.' 'In what are forms established?' 'In the heart,' he said, 'for through the heart one knows forms. The heart is indeed the abode of all.' 'Just so, Yajnavalkya.'

'याज्ञवल्क्य! पूर्व दिशा की ओर सूर्य जो तपता है, उसकी देवता क्या है?' 'आदित्य।' 'वह आदित्य किसमें प्रतिष्ठित है?' 'चक्षु में।' 'चक्षु किसमें?' 'रूपों में — क्योंकि चक्षु से ही रूप दिखाई देते हैं।' 'रूप किसमें?' 'हृदय में,' उन्होंने कहा, 'क्योंकि हृदय से ही रूपों का ज्ञान होता है। हृदय ही उनका आयतन है।' 'ऐसा ही है, याज्ञवल्क्य।'