Mundaka Upanishad 3.2
दिव्यो ह्यमूर्तः पुरुषः सबाह्याभ्यन्तरो ह्यजः | अप्राणो ह्यमनाः शुभ्रो ह्यक्षरात्परतः परः ॥
divyo hy amurtah purushah sa bahyabhyantaro hy ajah | aprano hy amanah shubhro hy aksharat paratah parah ||
The divine Person is self-luminous, formless, existing within and without, unborn, without breath and without mind, pure, higher than the high Imperishable.
वह दिव्य पुरुष अमूर्त है, बाह्य-आभ्यन्तर है, अज है, प्राणरहित है, मनरहित है, शुभ्र है और उस अक्षर से भी पर का पर है।